Jag var ute på stjärnletande idag (med hjälp av Evelina Silverknights underbara stjärnkarta), och jag råkade förvilla mig lite högt upp i bergen. I jakt på stjärnan som finns inuti i Damascusgruvan (som jag redan har tagit – jag visste inte att det var tid koordinaterna ledde mig) så gav jag mig upp på platån ovanför, en fin, rektangulär gräsplatt som utgör gruvans "tak".

 

Gud vad mysigt, tänkte jag och utnämnde stället till min nya utevolt :> Jag började rida omkring där och ta lite bilder …

 

 

… tills Hövding började sjunka ner i taket! Och sedan så föll vi, rätt genom bergen och hamnade ovanför gruvan!

 

Jag började som ni ser sedan rida omkring lite på takbjälkarna, men efter några varv tröttnade jag och klev ut i luften för att falla ner i gruvan. Men tji fick jag!

 

Fast i något slags mellanläge ovanför gruvan, men ändå innanför bergers väggar. Uhu ): Inte kul. Det fanns ingenting att göra, bara att ringa hem och galoppera tillbaka till Moorland, hela långa vägen, ugh! Jag tror jag har hittat mig världens bästa gömställe dock, hihi!