Hästköp

Idag utökades min lilla familj med hästar! Jag höll på att hjälpa Judy med några stallsysslor då hon berättade att grevinnan planerade att köpa in några nya hästar. Tydligen hade ett försäljningsstall en bit bort fått in nya hästar, och Judy skulle iväg och kika på några å grevinnans vägnar. Hon frågade om jag ville hänga med och javisst ville jag det! :)
 
Vi tog bilen med hästtransporten på släp och körde iväg till försäljningsstallet, där vi vandrade omkring en stund. Jag agerade mest som smakråd men kunde inte låta bli att att kika lite för mig själv, jag har trots allt funderat på att köpa en till häst. Gott om plats har jag, och en del pengar över.
 
Ingenting föll mig dock riktigt i smaken, det fanns en hel del superfina hästar, dock alldeles för dyra eller med "fel" inriktning för mig. Många var också unga och att utbilda Hövding var lärorikt men jobbigt, det måste jag erkänna, så det var jag inte sugen på att upprepa.
 
Så kom jag till ett bås, någonstans i mitten av de långa raderna. Långt ifrån de superdyra topphästarna, men inte vid lågprisarna heller. Ut över boxkanten kikade en stor, leopardtigrerad valack som jag omedelbart drogs till, så jag valde att gå fram till honom. Men när jag nådde boxen så dök en svart minimule upp vid boxdörren. Framme kikade jag in och såg att bredvid den prickiga hästen så stod en liten blankettigrerad ponny med rufsig man och en busig uppsyn. Två hästar? I samma box?
 
Jag läste informationen på boxdörren, och tydligen var de två svartvita hästarna ett litet radarpar som hade hängt ihop ett bra tag. Två hästar kändes lite tveksamt, ett stort ansvar att ta på sig två nya på en och samma gång. Men jag ville absolut provrida appaloosan, och även ponnyn var så pass stor att jag skulle kunna rida på den.
 
Så jag tog beslutet att provrida appaloosavalacken, vars namn är Lemonspot. Och jag kan säga att jag föll direkt. Han är som nämnt en åttaårig valack, import från Polen. Mycket pigg och lyhörd, en utmärkt allroundhäst som svarar bra utan att vara för framfusig. Ärligt talat förstod jag inte varför han befann sig där, kanske var ponnyn en oreglig typ som gjorde att ingen ville köpa appaloosan?
 
När jag ridit klart så satt jag av och Judy som hade dykt upp övertalade mig att pröva ponnyn. Jag lydde hennes råd och gjorde det – medan jag förberedde mig på det mesta – men den lilla ponnyn var jättesöt. Han var busig som alla ponnyer, lite på tårna, redo att utnyttja en ouppmärksam ryttares brister. Men han var inte en odåga, utan hade bara en ponnys charm!
 
 
… så ni kan ana hur det slutade! Ägaren blev lättad över att jag ville köpa dem båda så att de inte behövde skiljas åt, så jag fick något utav ett paketpris. Judy skjutsade hem oss alla tre till stallet, och hjälpte mig att göra iordning en box superduper snabbt, som jag sedan ställde in mina två nya prinsar i. 
 
Så här ser det ut i stallet just nu! :D
 
 
Längst till vänster i den lite avskilda boxen står Hövding, som måste hållas lite på kant då han hetsar upp sig ibland. Längst till höger på samma sida som nykomlingarna står Stormborn, cool som alltid, nyfiken på de nya men han uppför sig exemplariskt som alltid. Och i den lite större boxen står nykomlingarna, Lemonspot till vänster och Westrebel till höger.

Quickchief

Quickchief – eller Hövding som ha kallas – är min andra häst. Han var den första hästen jag köpte på eget bevåg, jag köpte honom den 21 juli 2013. 890 SC kostade han, ett ganska högt pris men definitivt värt det med tanke på potentialen han har!
 
6 år gammal var han när jag köpte honom, så han är grön som en sommaräng. Men han är ivrig att lära sig och utvecklas varje dag. Hövding är ett svart Engelskt fullblod med uttrycksfulla bruna ögon med en tydlig glimt. Det märks att han är ett fullblod, han är rätt het på bettet och gillar att springa, men samtidigt är han väldigt känslig. Dock är han inte alls stirrig eller nervös av sig som många fullblod är, utan han är endast känslig för hjälperna, det vill säga är han oerhört lydig.
 
Han är snabb som vinden och smidig, men han är inte lika bra på att hoppa. Han ser sig inte riktigt för utan dundrar bara fram i full fart, så det är någonting vi kommer behöva träna på. Hövding är stencool, han reagerar varken på dundrande bilar, råmande kor eller tossiga kaniner. Däremot kan han ibland stressa upp sig, till exempel om han väldigt gärna vill springa iväg men man inte låter honom, då kan han börja takta på stället och bara vill ge sig IVÄG NU helst på en gång!
 
 
Framtidsplaner
Hövding ska bli min nya tävlingshäst, just nu är han under utbildning men för varje dag som går så växer vi som ett team och blir snabbare, säkrare och bättre!
 
Bilder
 
 

Flytt och hästköp

Idag passerade jag två milstolpar i mitt Starstable-liv, för jag köpte nämligen en ny häst, och bytte stall! :D Nu mera är mitt hemstall Vingården, av flera olika anledningar. Men den största anledningen var att jag ville ha ett stall som låg mer centralt än Moorlandstallet (där jag haft mina hästar uppstallade sedan jag först kom till Jorvik). Det är ganska hektiskt att ha sina hästar på Moorlandstallet, det är väldigt mycket folk där och en hel del yngre barn (på grund av Moorlandsstallets kända ridläger). Det är inte en vidare passande miljö för en ny, ung häst – inte enligt min åsikt iallafall – och det var en annan anledning till varför jag bytte stall :)
 
Här flyttar jag och Stormborn in och jag börjar göra iordning en box till min nya häst!

Stormborn följde självklart med och blev den första att hälsa på nykomligen :)
 
 Han fick namnet ... Quickchief!
 
 
Så här ser det ut i stallet just nu. Stormborn får gott om utrymme i sin box till höger, och Quickchief får stå till vänster, lite avskild eftersom han är ny :)

Jag slängde ihop en snabb liten outfit av vad jag hade i garderoben, och sen bar det iväg ut på vår första runda!
 
Vi begav oss till bergspaddocken bakom stallet, där jag red lite dressyr för att känna på honom.
 
 
Slutligen begav vi oss till Fort Pinta för att köpa ett nytt träns, för det gick inte för sig att han hade det gräsliga bruna starttränset ;)

Åh, jag är så kär i honom. Han är otroligt fin, det känns att han är ett fullblod för han har en otrolig kraft och dynamik i sitt steg! Jag är lite förvånad dock, jag trodde att han skulle ha en fullblods mentalitet och vara lite stissig, uppeggad och nervig av sig, men han är stencool! Quickchief är visserligen väldigt på bettet och het och vill helst bara dra iväg i full fart, men varken bilar, traktorer, kaniner eller kor skrämmer honom, han skyggade inte en enda gång på vägen från bergspaddocken till Fort Pinta!
 
Nu är bara frågan .. Vad ska jag kalla honom? Jag hade tänkt döpa honom till någonting med Thunder och kalla honom för Thunder, men Quick-någonting var det namn som först dök upp, och jag tyckte Quick passade honom, och sen blev det Quickchief 8D
 
Vad tycker du? Ska jag kalla honom för QuickChief eller kanske Hövdingen?

Stormborn

Stormborn är min första häst, en valack av rasen Jorvikiskt Varmblod. När jag först kom till Jorvik så lånade jag honom endast, och då var han redan 14 år gammal och mycket säker på foten. Tidigare var hans ryttare Judy som jobbar på Silverglades Hästsportcenter, men sedan fick jag överta honom och när chansen gavs så köpte jag honom för ringa 300 Jorvik Shillings - någonting jag inte ångrat!
 
Idag är Stormborn 17 år gammal, och han har utvecklats mycket sedan jag först började rida honom. Han är av färgen Silverbrun, det vill säga bruna täckhår med silvervitt tagel. Denna färg är ovanlig och gör att han står ut. På kroppen kan man skymta ett svagt apelkastat mönster och det är dessa fläckar som gör att han just är silverbrun och inte linfux eller isabellfärgad.
 
Stormborn är en perfekt terränghäst. Han är lite kraftigare än de flesta Jorvikiska Varmblod, och detta resulterar i  att han är mycket stark. I skogen är han snabb och säker på foten och han har inga svårigheter för att lämna de breda vägarna och ge sig iväg på småstigarna. En perfekt häst för den osäkre ryttaren, då han aldrig bockar eller bråkar, och han är lyhörd för hjälperna. Dock är han som nämnt stark och om man inte passar sig så kan han försöka dra iväg med en i galoppen. Hans storlek gör också att han inte är alltför smidig och därför är att föredra utomhus än i paddockar och ridhus.
 
Mentalt är han lugn och balanserad, han går bra ihop med både hingstar, ston och valacker och är inte särdeles dominant, så vida inte andra hästar försöker köra över honom för då protesterar han tydligt. Behandlar du honom med respekt så kommer han att ge en villkorslös kärlek tillbaka. Han går bra ihop med små barn då han är tålmodig och inte har något emot när man drar honom i svansen eller knyter arton rosetter i manen.

Framtidsplaner
Förhoppningsvis kommer Stormborn snart att pensioneras. Jag planerar att snart köpa en ny tävlingshäst som är lite smidigare och då kan Stormborn få göra det han gillar bäst: att skrutta i hagen och ridas ut i naturen. Säljas kommer han dock aldrig, han har en alldeles för stor plats i mitt hjärta!
 
Bilder