Påfyllning av proviant
Idag sadlade jag Westrebel och red ner till Silvergladebyn för att köpa nytt hösilage och även nytt strö, jag har fortfarande en del kvar i förrådet men det är dumt om man kommer en dag och så visar det sig att det är slut. Så vi begav oss ner och jag gjorde en beställning, men eftersom det skulle ta ett litet tag innan de kom upp med det till Vingården så tyckte jag att jag lika gärna kunde fortsätta ut på en liten tur med Rebel.
Det var ett tag sedan jag red Rebel, han har hamnat lite i skymundan på sistone, jag har mest tömkört och longerat, men nu var det hans tur att få komma ut på en lite längre svängom. Så efter vi hade pratat med försäljaren så red vi ut genom Silvergladebyns norra ingång, förbi Steves och bort mot Firgrove.
När vi började närma oss så lämnade vi vägarna och red upp i en dunge, där stora förruttnade genar fallit från träden. Jag tyckte det kändes som en passande storlek för Rebel så jag ökade till galopp och lät honom hoppa över dem, någonting han gjorde med spetsade öron och höga frustningar! Som ni ser klarar han mycket mer än så, men han är inte särdeles utbildad och inte heller igångsatt så jag vågar inte styra honom mot någonting alltför stort.
Efter Firgrovebron så styrde vi till Höger mot Eldstigen, som inte är utmärkt på kartan. Eftersom så få rider där så är vägen mycket bra och mjuk och ett perfekt ställe att galoppera på. Så jag ställde mig i fältsists, tog ett tag i manen och drev på, och Rebel svarade direkt och dundrade fram. Efter ett tag saktade jag av, och vi travade fram och följde de olika stigarna där de ringlade fram och utforskade stället.
När vi ridit runt i Firgrove i en halvtimme så vände vi om och började färden hemåt. Jag måste säga att jag är väldigt stolt över min lilla ponny, jag tycker han har utvecklats myket på kort tid, även om jag inte ridit alltför ofta. Tömkörninen har antagligen haft stor inverkan också, men nu är det dags att börja jobba honom mer från sadeln. Någonting som jag kände av idag var att han var mycket mjukare i munnen än när jag först provred honom, men även att jag inte behövde vara fullt lika tydlig. Bland annat kunde jag svänga till stor del med hjälp av skänklarna och bara lite med tygeln, till skillnad från tidigare då jag har varit tvungen att ta stora ledande tygeltag.
Och på tal om ingenting – hur söt är inte Rebel i min terrängoutfit? :D
Hoppträning
Idag kom en släng av värme in över Jorvik, och jag passade på att dra på mig en T-shirt. Man måste njuta av värmen när den är här! :D När jag kom till stallet så sadlade och tränsade jag Lemonspot (som fortfarande inte riktigt har fått sig något smeknamn) och vi drog ut med riktning på Gyllenbladet stallet.
Det är en härlig dag, det känns som om vi är i juli igen, men det var ändå inte en tryckande värme. Lemon kändes fräsch och pigg, precis som när jag provred honom. Han och Westie har anpassat sig mycket bra, och det är väldigt intressant att se hur mina fyra hästar kan vara så otroligt olika att rida. Alla är helt underbara, men på olika sätt :)
Hur som helst så hade jag tänkt rida omkring på stranden, men när vi nådde stall Gyllenbladet så passerade vi paddocken med de små hindrena. Jag kunde känna hur Lemon vaknade till lite under mig, lyfte huvud, spetsade öronet, trippade lite. När jag provred Lemon så sa ägaren att han hade en outvecklad hoppkapacitet, men jag hann inte riktigt sätta den på prov tidigare, så jag bestämde mig för att ändra planerna och trimma honom lite på ridbanan och sedan ta några små hinder för att känna på honom.
Jag började med att värma upp i skritt och trav, med en lätt hand utan att inverka speciellt mycket, jag hade halvlånga tyglar och lät honom sträcka på sig och mjukas upp. Sedan styrde jag honom mot ett av hindrena och lät honom inspektera det eftersom det var första gången på denna plats.
Allt eftersom kortade jag upp honom och började arbeta honom, bjöd honom till att söka bettet. Så här i början när jag lär känna honom så koncentrerar jag mig inte alltför mycket på formen och på att hans huvud ska befinna sig i ett visst läge, utan jag fokuserar på att han har ett dynamisk steg, att han bjuder framåt och att han är uppmärksam på mina hjälper.
När vi kändes samspelta så var det dags att styra honom mot hindren. Så fort han insåg att han skulle få hoppa så ökade han lite på taktet, spänade musklerna, taggade. Men eftersom jag väntade en halvtimme, fyrtio minuter med hindren så krävdes nu bara några halvhalter innan han lugnade ner sig och förde sig som jag ville.
Som ni ser har han det i blodet! Dessa små hinder var inte riktigt i hans tycke, han tog i väldigt mycket och hoppade mycket stort, någonting som vi får träna på. Det är en bra grund och jag ska försöka få ut oss på tävlingsbanorna, nästa steg blir att se till så att han sparar på sina krafter. Jag är mycket nöjd med dagens träning! :)
Regning ridtur
Idag gav jag mig ut på en ridtur upp i bergen med Stormborn. Det började bra, det blåste lite lätt och det var mycket svalt och skönt (det hade kanske blivit lite kyligt, men jag hade min fina, vita jacka så det var alldeles lagom temperatur) men plötsligt försvann solen och världen blev grå. Vinden tilltog och temperaturen sjönk, och precis när jag började huttra lite lätt så började himlen gråta.
Och regnet bara föll, och föll, och vi blev genomvåta in på skinnet på två sekunder. Min jacka klarade vind men inte ett sådant ösregn. Fy! :( Vanligtvis är jag rätt förtjust i regn, jag tycker det är vackert och mysigt att lyssa på och det får naturen att lukta underbart, men uppe bland bergen på hästryggen är det inte lika trevligt.
Allting gick bra ändå, Stormborn var lite irriterad och vek bak öronen, men lugn och duktig som han är så fortsatte han bara, säker på foten.
Fram tills vi nådde bron. Han tycker den är lite obehaglig rent allmänt, men när den glänste våt av regnet, hal och osäker och gungade lätt i blåsten så tog det stopp. När jag försökte driva på honom för att återvända till fast mark så försökte han vände om, han rörde sig oroligt från sida till sida och kastade sig undan från mina hjälper, och det knep till att rädsla långt ner i magen på mig.
Men jag svalde ner det så gott jag kunde och drev bestämt på honom, varpå han reste sig. Det var inte särdeles högt, men jag kände paniken från honom och från mig själv, jag hade svårt att skilja på vems känsla det egentligen var. Sammansvetsade som vi är så blir vi bokstavligt talat som ett när vi är ute tillsammans.
Samma ögonblick som han landade igen så rusade tankarna genom mitt huvud, hur mycket mer kunde jag pressa honom? Vi kunde knappast vända om .. men precis då var det som om någonting släppte och Storm gick självmant framåt, med snabba, lätta kliv över bron, och på bara någon sekund var vi på stabil mark igen.
Lika blöta av regn som svett kunde vi pusta ut och ta oss tillbaka till stallet igen.
Vi är rätt skakis efter upplevelsen, men väl tillbaka i stallet känner åtminstone jag mig rätt fånig. Men det är väl det rädsla gör med en, den tar tag i en och får en att få för sig absurda saker. Nu är vi iallafall varma och torra igen i stallets trygghet! x]
Snygging i skogen
Häromdagen var jag ute på en runda i Hollow Woods, en lugn tur på Hövding som avkoppling på kvällskvisten. När vi passerade hagen där jag brukar släppa mina hästar så märkte jag att det var en främmande häst i hagen. En otroligt snygg, brun hingst spatserade omkring i hagen, och fick både mig och Hövding att dra efter andan.
När hingsten fick syn på oss så blåste han genast upp sig och började visa upp sig inne i hagen med höga kliv, krökt nacke och uppspärrade näsborrar. Hövding blev alldeles nipprig och började takta runt på stället, och jag var tvungen att gripa tag i manen med bägge händer för att inte glida av.
Kolla vilken snygging!
Unghästen i Hövding blommade upp och han började kaxa omkring, vilket hingsten i hagen genast svarade på. Det var obehagligt, om jag ska vara helt ärlig, att sitta på en bomb som känns så oberäknerlig. Det gör mig lite ledsen att jag och Hövding inte kommit längre än så, men det sporrar mig samtidigt att vilja jobba hårdare med honom!
Jag har pratat med många av mina bekanta och folk som är uppstallade där jag har mina två hästar, och många av dem håller på att lära sina hästar konster av olika slag. Både trickträning i form av bugningar men också spansk skritt etc. Tanken har slagit mig att även jag borde börja försöka lära mina hästar sådant, men idag märkte jag att varken jag eller Hövding är redo för det. Vi har så mycket annat vi behöver arbeta med, osäkerheter, tillitsproblem, ja, vi är inte hundratio procent ett team än. Så jag har tagit det naturliga beslutet att vi måste arbeta med grunden innan vi kan börja med mer avancerade saker :)
Lyckligtvis slutade allting bra, jag lyckades styra bort Hövding därifrån utan att ramla av vilket jag är tacksam över.
Westernträning
Igår kväll (ytterligare lite senare) efter min lilla uteritt så övertalades jag av mina fellow klubbmedlemmar att delta på deras westernträning. Angelica hade slängt ihop en improviserad träning och ett flertal medlemmar från klubben deltog, men jag hade inte deltagit då jag var tvungen att levla, samt för att jag inte tyckte att jag kunde träna western utan westernhäst och rätt utrustning 8D Men tillslut deltog jag ändå, för jag tänkte att det kunde vara lite bra övning för mig inför att jag skaffar min westernhäst ^-^
Allt som allt var vi sex personer, allteftersom det blev senare så var några tvugna att ge sig av (inklusive mig själv, haha)! När jag kom så skulle vi göra en övning som gick ut på att man galopperade mot skjulet, gjorde en sliding stop och sedan ryggade kring stenen.
Duktiga Juliette *-*
Sen var det min tur .. och ni kan ju ana vad som hände. Yes, jag misslyckades totalt! Jag stannade alldeles för tidigt, och sen tror jag att jag ryggade för många varv, haha. Men Angelica var en riktigt duktig instruktör och det var kul att titta när de andra red. Efteråt gav sig de återstående iväg på en galopp över fälten, men jag och Hövding skrittade hem istället då både han och jag var rätt sega :)
Men det var en trevlig kväll och jag tyckte det var så härligt att gruppen bara slängde ihop det random, bara sa "vill ni haka på" och så var det så pass många som faktiskt deltog :D Bästa klubben, hah!
Mörkt svall och kvällsritt
Igår gjorde jag det. Jag bytte frisyr. Åh herregud åh herregud åh herregud! Och som ni kan ana från rubriken så valde jag brunt hår. Lite variation, jag har fortfarande en hel del ångest men jag tvingade mina härliga klubbmedlemmar att säga snälla saker om det, och då kändes det bättre 8D
Efter att Granny att färgat och klippt mitt hår så gav jag och Hövding oss ut på en liten härlig kvällstur, barbacka och skritt, vi tog det lugnt. Hövding hade sina nya, tjusiga benlindor och ett av de gamla lädertränsen jag skrotade fram ur garderoben, som sitter ganska bra. Men det är nog på tiden att han får ett eget, lite nyare. Eftersom det var kväll och lite kyligare så hade jag på mig min nyköpta, mörka jacka som jag är så kär i c:
Det kändes verkligen underbart att vara ute, det var bara jag och Hövding och tystnaden omkring oss. Trots att jag var barbacka så var han ovanligt lugn, kanske påverkades han också av stämningen?
Att vi har utvecklats så pass mycket tillsammans är för mig helt otroligt, jag minns när vi var ute i Hollow Woods och hur han konstrade och höll på, och nu så .. är det inga problem :) Visserligen var det "bara" skritt och lite trav, men känslan jag fick kändes genuin, det var som om vi var kapabla till att göra vad som helst.
Fina, fina häst ♥
Kvällsevent med CH
OBS! BILDBOMB!
Igår kväll var jag med Comet Hearts, den klubb som jag är med i. Jag har inte varit med där särdeles länge, och igår var första gången jag kunde vara med på ett av deras event! Schemat löd samling vid Steves gård klockan åtta på kvällen, sedan skulle vi rida iväg till Valedale paddocken där en lektion skulle hållas, och slutligen skulle vi iväg och grilla c:
Prick klockan åtta var jag framme vid Steves, men vi saknade personer så jag hann göra både Steves lopp och sysslorna i stallet. Vi ställde upp oss allihopa medan Myra (som skulle hålla i eventet tillsammans med Anna) gick igenom kvällen.
Dryga kvart över var vi alla samlade, och vi gav oss av på ett långt led mot Valedale. Jag var näst sist i ledet, mellan Juliette och Miranda. Hövding skötte sig bra enligt min åsikt, trots att vi var långt bak så hetsade han inte upp sig, vi höll ett lugnt tempo och han kändes mjuk och eftergiven. Inne i skogen fick vi rida två och två, så jag höll mig något bakom Juliette, men inte heller då fick jag intrycket av att Hövding eggade upp sig, utan han verkade inte bry sig om att han inte var först.
Framme i paddocken började lektionen, som Anna höll i. Vi skrittade en hel del, trots att vi redan hade värmt upp på vägen dit, och jag märkte att Hövding började bli lite avtrubbad, han segade och gav inte riktigt den respons som jag hade önskat.
I traven förbättrades läget lite, då hade jag större frihet att lägga volter samt göra tempoväxlingar. Jag hade lite längre tyglar och lät Hövding söka sig till bettet, utan att sätta alltför stor press på honom.
Snart övergick vi till arbetsgalopp, och jag tycker att Hövding förde sig riktigt bra! Mycket volter, ställning och lösgörande, och med mycket lirkande tyckte jag nog att han började slappna av.
Vid ett tillfälle fick en av de andra tjejernas häst lite spunk och hon drog förbi oss i galopp på yttersidan (jag har skärt något i hörnet), och Hövding tände genast igång, drog iväg med ett enormt galoppsprång varpå han bockade. Av ren reflex drog jag i honom och fick upp huvudet, varpå Hövding tvärnitade och jag nästan nockade huvudet i hans hals, vilket inte alls var särskilt smidigt.
Efter det så raserades vad vi hade byggt upp något, men jag lyckades till viss del återställa det. Jag borde ha varit mer uppmärksam och sett hur en annan häst kom i ögonvrån, men det är lätt hänt! :) Så tog ridlektionen slut, och vi gav oss iväg upp mot bergen där vi skulle grilla. Ungefär här någonstans så lämnade Anna klubben helt opåverkat och vi blev alla väldigt förvånade, tydligen hade hon inte trivts särskilt bra, vilket vi alla tyckte var synd, men vi fortsatte ändå till grillplatsen för det fanns inte särskilt mycket vi kunde göra åt saken, tyvärr!
Plötsligt avbröt ett fasansfullt korvkrig efter att en glupsk Juli hade slukat nästan alla korvar >:D Jag lyckades med knapp nöd undvika att bli träffad och flydde sedan hem till Vingården med Hövding, där jag pysslade om både honom och Stormborn ordentligt efter en slitsam dag :>
_____________
Kort sagt var det en underbar afton och ett jättebra första event, först tyckte jag det var lite segt när lektionen började för vi skrittade mest runt på spåret och vår ridlärare kändes inte alls närvarande, men när vi grillade korv sedan så var det som bortblåst. Jättetrevliga tjejor, hela gänget :D ♥
Uteritt och hagbus
OBS! BILDBOMB
Det har varit ett tag sedan jag red min fina Stormborn, Hövding kräver mycket tid av mig och i ärlighetens namn har jag försummat Storm rätt ordentligt. Jag har flera gånger funderat på att sälja honom, men ingen vill nog ha en sjuttonårig gammal krake, så han har blivit kvar hos mig. Dock ska jag verkligen skärpa mig nu och börja rida honom oftare, det märks att han inte alls mår bra av att all min energi läggs på Hövding.
Så jag bestämde mig för att ta en barbackatur ut i skogen med Juliette, som red på fina Walle, som hon inte riktigt heller haft tid med, passande nog haha!
Vi utgick från Vingården och red sedan mot Hollow Woods. När vi nådde Everwindfälten kunde vi inte låta bli att sträcka ut oss i galopp, och ni kan ana att hästarna piggnade till. Stormborn blev pånyttfödd av att få sträcka ut sig, hans öron spetsades och han frustade gång på gång. Som ni kanske anar så tog han täten och höll sig en liten bit framför Walle under galoppsträckan, så mycket energi hade min gamla gubbstrutt! c:
Inne i Hollow Woods så skrittade och travade vi runt lite för att lösgöra och lugna ner hästarna efter den långa galoppsträckan (trots att Stormborn inte alls hade någon lust att ta det lugnt). Jag är väldigt förtjust i Hollow Woods – det är därför jag rider dit så ofta – för det är väldigt lugnt där och det dunkla ljuset med de få solglimtarna som letar sig ner genom trädkronorna skapar en oerhört mysig stämning.
Efter ett tag hoppade vi av och släppte dem i hagen. Mina hästar får ofta gå i hagen i Hollow Woods, det är den enda hagen som inte ligger vid Vingården där jag har tillåtelse att släppa mina hästar i för tillfället, utan att behöva be om lov :>
Det var jättekul att se Walle och Stormborn busa omkring, jag vet inte vad Juli tycker men jag tror nog att de blev ganska bra vänner haha. Jag såg inget bråk men däremot en massa galopp, man fick hålla sig ur vägen så att de inte sprang över en där de rasade fram ur buskagen 8D
Dressyrpass
Jag och Hövding gav oss iväg till bergspaddocken utanför Vingården för att ha ett litet dressyrpass. Jag passade på att ha på mig min nya ridjacka som jag köpte igår och som jag är hemskt nöjd med! Ridpasset var inte särskilt ansträngande, det var inga svåra saker vi gjorde, mycket lösgörande, volter och arbete i galopp.
Galoppen har vi just lite svårt för, det är då Hövdings fullblodsgener syns. När vi tävlar ute i skogen så gör det ingenting när han brakar iväg i full fart, men på senare tiden har jag märkt att han börjar bygga dåliga muskler. Och även om hans snabbhet uppmuntras i kapplöpningar så måste han ändå lyssna på mig, så därför begav vi oss just ner till ridbanan för att träna.
Jag tyckte det gick bra, jag började med lite arbete i skritt och trav som uppvärmning och övergick sedan till samlad galopp. I början stretade han emot en del, tog tag i bettet och försökte dra iväg, men efter lite stretande så gav han med sig. Men nu värker min nacke så det knappt är sant ):
Barbackatur
Idag tog jag min första ridtur på Hövding utan sadel. Spännande! Vi utgick från Valedale och red längs vattnet förbi kvarnen. Hövding uppförde sig bra, om man bortser från att han var lite bångstyrigare och bråkigare än vanligt. Jag tror att han kände av att jag inte hade lika bra balans som vanligt, och att han försökte utnyttja det. Vi hade en liten kamp precis när vi skulle ner på stranden (han töntade sig och låtsades som om han aldrig hade känt sand under sina hovar förut), men när jag inte vek mig trots att han konstrade så gav han med sig, och vi hade riktigt trevligt! :)
Jag passade faktiskt på att styra honom över ett hinder, och han hoppade riktigt fint! Det var dock ingen bra idé, för så fort hans hovar tog i marken så bockade han frenetiskt i några meter – och som ni kan gissa flög jag som en vante! Lyckligtvis slog jag mig inte, jag landade i den mjuka sanden och Hövding stannade direkt efter att jag hade lämnat ryggen, så ingen fara skedd :> Min första avramling! 8D
Kavalettiträning
Eftersom Hövding är rätt grön – speciellt när det kommer till hoppning – så tog jag med honom till kavalettibanan vid Moorlandstallet. Kavaletti är ett perfekt sätt för honom att lära sig att lyfta på fötterna, man kan knappast börja med de höga hindrena i ridhuset nära Vingården, eller hur? ;)
Min svarta springare är uppfödd i Valedale och har antagligen ridits in där och en del i Firgrove vilket gör att han är mycket van vid att ridas ut och vid att vara omkring terränghinder, så när han först såg de färggranna bommarna såg han lite misstänksam ut. Men vi tog det lugnt, började i skritt, övergick sedan i trav och slutligen i galopp. Jag tyckte att passet gick bra, han tvekade lite lätt i början men efter ett varv så var osäkerheten som bortblåst :)
Här kommer lite bilder från passet!
